Runsten på kyrkogården intill Vetlanda kyrka
Kultur
På Vetlanda kyrkogård står en nästan två meter hög runsten i röd granit, rest av Sandar till minne av brodern Josten/Östen. Med ornamentik i Ringerikestil från 1000-talet vittnar stenen om familjens status, bygdens ekonomiska styrka och tidig kristen närvaro i området.
Den knappt två meter höga runstenen av röd granit har en ornamentik i Ringerikestil, en vikingatida konststil, karakteristisk för första hälften av 1000-talet. Inskriften börjar uppe till höger i den yttre runslingan. Det står ”Sandar satte (stenen) efter Josten/Östen, sin broder”.
Mansnamnet Sandar – av sand och ar ”krigare/försvarare eller spjut” – förekommer på ytterligare tre runstenar i Sverige. Det andra namnet Iystin bör snarast tolkas som Josten – till jor/häst – men kan också avse Östen – av antingen ordet ö eller ett likalydande ord som betyder lycka/lyckogåva och sten.
Stenen hittades 1953 under kyrkgolvet, inmurad i murlämningar från den medeltida kyrkan. Det stora antalet runstenar från Vetlandaområdet vittnar om bygdens ekonomiska bärkraft, med besuttna familjer, som varit tillräckligt ekonomiskt starka att låta resa runstenar efter anförvanter som avlidit hemmavid eller utomlands. Sannolikt har dessa familjer även haft inflytande på byggandet av de första kyrkorna. I anslutning till Vetlanda kyrka har en numera försvunnen dekorerad gavelhäll till ett stengravsmonument (s.k. Eskilstunakista) påträffats. Sådana var mycket påkostade och rikt dekorerade och ofta försedda med runinskrift. De dateras till 1000-talet och var minnesmärken över tidigt kristna inflytelserika personer och markerar att det redan vid denna tidpunkt har funnits en kyrkogård och förmodligen en kyrka på platsen. I Emåns dalgång fanns lättodlade marker och god tillgång på madängar, vilket bidragit till bygdens ekonomiska bärkraft. De goda odlingsförutsättningarna framgår också av äldre fossila odlingssystem och inte minst namnet Vetlanda i betydelsen veteodling (gården hveteland omskrivet i 1246 i ett biskopsbrev). Platsen för dagens Vetlanda omfattade nio gårdar vid medeltidens slut, vilket vittnar om en etablerad bygd redan för tusen år sedan. Vid Vetlanda sammanstrålar också flera vägar från de omgivande folklanden. I det angränsande Byestad (byastadh 1336) finns ett av Smålands största gravfält från mellersta–yngre järnålder (ca 400–1050 e.Kr.) med 325 fornlämningar bevarade. Namnet Byestad betyder ’plats för försvunnen bebyggelse’ och byn har sannolikt avfolkats senast på 1000-talet, kanske genom att kyrkan byggdes i Vetlanda och byborna flyttade dit. Byestad var en gård vid medeltidens slut. Längs den gamla vägen österut mot Målilla ligger byn Torget (in foro hwetelandie 1364) vilken har uppstått runt en tings- och marknadsplats och omfattade sju gårdar vid medeltidens slut.
Källa: Om runstenar i Jönköpings län 2002
Hitta hit
Vid Vetlanda kyrkans västra yttervägg, Storgatan 56, Vetlanda.