Ett samarbete för att trygga framtiden

Representanter från Polisen, kommunens högstadieskolor, fritidsgården, gymnasiet, socialförvaltningen och fältare har satt sig runt konferensbordet. Där sitter de tillsammans med Anna Gustafsson som är kommunens SSPF-koordinator. Sedan Anna började sin tjänst i juni 2025 har de setts ungefär en gång i månaden för att dela sina lägesbilder.

– Grundtanken är att alla barn och ungdomar ska ha en trygg och bra skolgång, en meningsfull fritid och ett liv fritt från droger och kriminalitet. Vi riktar in oss mot unga i åldern 10-19 år och de här mötena är till för att få en lägesbild, upptäcka trender hos ungdomarna och fånga upp vad som är på gång runt om i kommunen, om det finns platser där polisen eller fältarna kan öka sin närvaro eller om det kanske är lite oroligt på en skola, säger Anna Gustafsson.

Skapar nätverk kring unga med norm­brytande beteende

Vid SSPF-gruppens månadsmöten nämns inga uppgifter om personer, men samverkansmodellen handlar i nästa skede, och i huvudsak, om att hjälpa unga individer på rätt spår. Syftet är att tidigt uppmärksamma barn eller ungdomar som det finns oro kring.

Enligt Brottsförebyggandet rådets (BRÅ) nationella statistik är nio av tio, av de unga under 15 år som begår allvarliga brott, kända av socialtjänsten. Hälften av dem har utretts redan innan 12 års ålder för vad som kallas normbrytande beteende.

– Det kan till exempel vara att skolan har uppmärksammat ett normbrytande beteende hos ett barn eller ungdom. Då kan skolan prata med mig, utan att nämna personens namn. Sen kan jag be skolan ta en kontakt med vårdnadshavarna och upplysa dem om att SSPF finns, säger Anna och fortsätter:

– En förutsättning för att vi ska kunna samverka mellan polisen, socialtjänsten och skolan är att vårdnadshavare, eller ungdomarna själva om de är äldre än 15 år, samtycker till detta, så att vi får dela information verksamheterna emellan.

Det som händer när ett barn eller en ungdom fångas upp av SSPF är att de sätter ihop ett nätverk med vuxna som finns runt personen. Det kan vara vilka som helst, även från personens privata nätverk. Det kan vara fältare, personal från fritidsgården, en lärare eller en fotbollstränare. Den gemensamma nämnaren är att polisen alltid är med och att nätverket består av alla delar i SSPF-samverkan.

– Det behöver inte vara att man har gjort något kriminellt, men polisen är alltid med ändå för att den unga ska förstå polisens roll och förhoppningsvis kan det bygga upp ett förtroende för poliserna, förklarar Anna.

– Polisen kan bidra med kompetens kring trygghet och säkerhet och ha samtal med ungdomen kring konsekvenser. De har även ett uppdrag att arbeta förebyggande och när de är en del av nätverket kan de bygga relationer med ungdomarna och familjer i ett mer stödjande sammanhang.

I nätverket arbetar de gemensamt med att minska de riskfaktorer som finns och i stället stärka skyddsfaktorerna. Med oro- och riskfaktorer menas saker som påverkar barnets utveckling negativt och riskerar att leda personen fel. Med skyddsfaktorer menas sådant som skapar trygghet och mening och bidrar till en positiv utveckling.

– Vi vill fylla på med bra saker och skapa en meningsfull fritid och skolgång. Det kan till exempel vara att vi erbjuder hjälp att komma igång med en idrott eller något helt annat som passar för individen. Det kan vara att skolan gör anpassningar eller att socialtjänsten beviljar särskilda insatser för att hjälpa personen, avslutar Anna Gustafsson.